Räkna på tio år: så ser kalkylen för STS-facket ut på riktigt

En medlem som betalar 270 kronor i månaden lägger ner över 32 000 kronor på tio år. Det är summan som sällan syns i broschyrerna, men som ändå avgör om medlemskapet är värt pengarna.

För de flesta går facket på rutin. Dras varje månad, stannar tills något händer. Men om man räknar baklänges från pensionsåldern eller från en tänkt projektavslut på jobbet, börjar siffrorna se annorlunda ut.

Startsiffran som alla glömmer

En normalmedlem i STS betalar strax under 300 kronor per månad, ofta lite mer beroende på studiestöd eller vilket fack inom förbundet man tillhör. Räknar man rakt på årsavgift hamnar det på 3 200 till 3 600 kronor om året.

Efter tio år har man alltså betalt in cirka 32 000 till 36 000 kronor. Lägger man till en årlig uppjustering på två till tre procent, vilket de flesta förbund genomför, närmar sig summan 40 000 kronor.

Det är ett ansenligt belopp, men fortfarande osagt om det är för mycket eller för lite. Det beror helt på vad man faktiskt får för pengarna.

Vad ingår egentligen i basavgiften

Det största värdet ligger i rådgivning och trygghetsförsäkring. Alla STS-medlemmar får tillgång till en juridisk rådgivning vid tvister om lön, arbetstid, permittering eller uppsägning. Får man rätt i en tvist kan värdet bli mångdubbelt högre än hela tioårspremien.

Utöver det ingår oftast en inkomstförsäkring vid arbetslöshet, omställningsstöd och i vissa fall utbildningsbidrag. En del förbund har också förhandlat fram rabatter på försäkringar, resor och bolån.

Men servicen varierar. Vissa sektioner har egna ombudsmän på plats, andra hänvisar till regional eller central organisation. Det märks inte på årsavgiften, men det märks när man behöver hjälp.

Vad kostar det att stå utanför

Den andra sidan av kalkylen är vad det kostar att inte vara med. Vid en uppsägning utan fackets stöd kan advokathjälp kosta 15 000 till 30 000 kronor, ibland mer om det går till domstol. En felaktig lönesättning på 500 kronor i månaden blir 60 000 kronor över tio år.

Många tänker att det aldrig händer dem. Men statistiken säger något annat. Varannan arbetstagare hamnar någon gång i en situation där de behöver hjälp med tolkning av avtal eller rådgivning kring en förändring på arbetsplatsen.

För den som jobbar i privat sektor, särskilt inom branscher med hög personalomsättning, höjs risken ytterligare.

Skillnaden mellan låg- och höginkomsttagare

För en person med 25 000 kronor i månadslön utgör facket drygt en procent av lönen. För någon med 45 000 blir det en halv procent. Absolut sett betalar båda lika mycket, men relativt sett känns det väldigt olika.

Det är också här frågan om progressiv eller platt avgift dyker upp. Vissa förbund har övergått till inkomstrelaterade avgifter, vilket gör att tioårssumman kan variera rejält beroende på löneutveckling.

En persons lön kan öka med 40 procent över tio år. Följer fackskatten efter, ökar även den. Och då är det plötsligt svårare att jämföra kostnad mot nytta.

Så räknar man själv

Börja med årsavgiften just nu. Multiplicera med tio. Lägg sedan till tre procent per år från år två och framåt. Det ger en hyfsad bild av totalkostnaden.

Jämför sedan mot vad du skulle betala själv för inkomstförsäkring, rättsskydd och rådgivning. Lägg till värdet av kollektivavtalade förmåner som semester, ob-ersättning och pension.

Om skillnaden är stor till fördel för facket är kalkylen enkel. Om det är jämnt kan andra faktorer väga tyngre, som tillgång till lokala ombud eller en stark förhandlingsposition på arbetsplatsen.

När kalkylen inte stämmer

Det finns situationer där facket inte ger tillbaka lika mycket. Om man jobbar inom en bransch där inga kollektivavtal finns, om man redan har en privat inkomstförsäkring, eller om arbetsgivaren själv erbjuder rättshjälp.

Då kan 40 000 kronor över tio år kännas som mycket pengar för lite service. Särskilt om man aldrig behöver ringa, aldrig hamnar i konflikt och aldrig använder rabatterna.

Men det är här försäkringstänket kommer in. Man betalar inte för det man använder, man betalar för det man kanske behöver. Och den tryggheten är svår att sätta prislapp på.

Stbutiken.se och andra informationskällor

För den som vill gräva djupare i vad medlemskapet faktiskt innehåller finns det resurser att hämta. Många förbund har egna butiker där man kan beställa broschyrer och informationsmaterial som förklarar villkor, försäkringar och kollektivavtal i detalj.

Även om det mesta finns digitalt i dag kan det vara värt att ha fysisk dokumentation, särskilt när man ska jämföra olika alternativ eller diskutera med kollegor.

Vad händer vid uppsägning eller permittering

Det här är ofta det mest konkreta testet på om facket är värt pengarna. Vid en uppsägning får medlemmen stöd i att granska beslutet, förhandla om villkor och eventuellt driva ärendet vidare.

En vanlig missuppfattning är att facket kan stoppa en uppsägning. Det kan de sällan. Men de kan se till att den sker på rätt sätt, att uppsägningstiden följs, att semesterersättning betalas ut och att eventuell avgångsvederlag förhandlas fram.

Vid permittering kan facket hjälpa till med att tolka lagen om anställningsskydd, kontrollera turordning och säkerställa att arbetsgivaren gjort allt rätt. Det är värde som inte syns förrän det händer.

Pensionen och det långa perspektivet

Utöver den omedelbara nyttan finns en långsiktig komponent. Många kollektivavtal inkluderar en tjänstepension som arbetsgivaren betalar in. För en STS-medlem kan den totala pensionsinbetalningen över ett helt yrkesliv bli 300 000 till 500 000 kronor mer än för en utan avtal.

Även om det inte är facket själv som betalar in, är det facket som förhandlat fram rätten. Och det påverkar kalkylen över tio år, särskilt om man är mitt i karriären.

På längre sikt kan de 40 000 kronorna i avgift alltså ge ett mervärde på flera hundra tusen.

Är det värt det

Svaret beror på vem man frågar. För någon som aldrig behöver hjälp känns det dyrt. För någon som varit med om en tvist eller fått bättre lön genom kollektivavtal känns det billigt.

Men om man ser medlemskapet som en försäkring, inte en tjänst, blir frågan enklare. Då handlar det inte om vad man får i dag, utan om vad man kan få när det verkligen behövs.

Och det är den kalkylen som räknas på riktigt.